Sign(e) your name across my heart.

Det här lilla pyret och hennes mamma är två människor som står mig väldigt nära.  Vi har gjort en låååång resa tillsammans. En resa som började med kräks, frustration och tårar och som vi numera driver vidare med hejarrop och svordomar. 

 

Tänk, när hon föddes var hon mindre än minst och nu… nu är hon på väg att erövra hela världen.

Barfotabarn.

Hopp, bus, skratt, eftertänksamhet, vila, tårar… Den här fotograferingen bjöd på allt. Med två väldigt fina barn i en fantastisk trädgård, gjord för barfotafötter och hittepålekar i små mysiga hörn. 

En egen vrå där allt kan hända.

Smultronstället, där färgen på smultronet inte spelade någon större roll, vit var lika god som röd, men där blommorna ratades.

Den där stunden av närhet, när tårarna har torkat och lugnet sprider sig.  

En egen stund i hängmattan för att fundera över vilken känsla som ska få ta överhanden. Skrattet vann. 

Ben fulla av myror och hopp.

Gränslös kärlek. Där gränserna mellan bråk, skratt, bus, kramar och lek suddas ut och allt händer samtidigt oftare än jämt.

Alla goda ting är tre.

I början av sommaren fick jag äran att fotografera dessa tre ljuva, beskedliga, lugna… busar!

Man kan lugnt säga att det var långt ifrån lugnt. Det var full fart mest hela tiden. Helt fantastiskt!


Den ena ungen var ballare än den andra.

Huvudpersonen var den här lockhåriga skrutten. Två år gammal och med hela världen i sin hand.