Twelve, going on 13.

Att fotografera ett barn är för det mesta ganska enkelt. Att fotografera två är lite av en utmaning. Att fotografera tre är en stor utmaning. Att fotografera fyra. Det är... Ja. Det är helt enkelt hysteriskt. 

Lägg sen till åtta vuxna.

Då blir det inget annat än hysteriskt roligt. :)

Urfamiljen. Från dessa fem har familjen vuxit till inte mindre än 12 i fotograferandes stund, och nu 13.

Det är visst inte bara jag som är fotograf.

Det blev en kväll med väldigt mycket skratt och bus.

De här två alltså... jag fick mig ett par rejäla asgarv...

För att inte tala om de här spelevinkarna, som inte var sena att hänga på vad som än hände. :)

Och förutom allt sprallande fick det även plats med lite kärlek på hela härligheten.

Det var en väldigt fin kväll uppe vid Gunnebo slott. Både för mig och för familjerna. Nu har de dessutom en hel hög med minnen i form av bilder, fint det. 

Hovfotograf.

Ja. Eller om man vill kalla det personlig familjefotograf så går väl det också bra. Vilket som. Jag har haft den äran att få följa den här familjen med kameran sedan tvillingparet bara var någon månad. Väldigt lyxigt. För både mig och dem. :) Jag får fotografera och dokumentera barnen ordentligt och de kan slappna av resten av året och med gott samvete bara använda mobilkameran. Så här såg det ut förra året. 

Och så här ser ungarna ut i år. 

Vi tog en promenad runt området där de bor och barnen fick chans att klättra, plocka blommor och bara busa. Allt medan jag for omkring med kameran i högsta hugg. 

Alla ska med.

 Det blev ett litet dopp av fötter och ben. Då när havet fortfarande var kallt. I juni.

 Mammabus.

 

Pappagos.  

Hela familjen samlad. Det brukar ta några försök för att få alla med på tåget. Och det brukar bli en hel del tokiga bilder i kameran. Men så finns det även de där ögonblicken när alla är med. Kanske inte tittar in i kameran. Men är närvarande. Och då. Då gäller det att trycka av som tusan. :)

 På väg på egna äventyr.

...som avslutades i skräckblandad förtjusning. 

Jag älskar att fotografera så här!! Att få vara där och smyga omkring och dokumentera. Att ha gott om tid och låta barnen få vara sig själva. Låta alla känslor komma fram. Älsk på det! 

Systrar.

Hm. Jag har försummat den här bloggen. För fotograferat har jag gjort, ganska mycket faktiskt. Ska försöka få till lite uppdateringar hädanefter. 

I mitten av mars fotograferade jag de här systrarna. Så lika. Så olika. 

Schlagerdrottning. 

I'm busy, busy, busy doin' nuthin at all...

Och den här ungen. Ögonen. Alltså. Man smäller ju av för mindre. Blicken.

I mars. Med vantar och mössor. Innan vi visste vilken fantastisk sommar det skulle bli. Fulla av bus och med solsken i blick.

Där är den ju. Solen. Den fanns ju då med. Värmde lite grann. Lyste upp.

Nästa gång ni får se bilder är det från försommaren. Två lika. Två olika. Som alltid. De är ju aldrig lika, hur lika de än är. Syskonen. Tur är väl det.