Jag vet. Den första bilden i samlingen kanske inte är föräldrarnas favorit... men eftersom den har ett visst fnissvärde så får den vara kvar.
Jag älskar ungar som petar i näsan, som tjurar, som skrattar, som är arga... sådana som är sig själva, även när jag och min stora kamera hänger mitt framför trynet på dem. De här ungarna, speciellt den yngsta, var så. Hon struntade blankt i mig men gillade ändå min kamera.
Det är när barnen inte gör sig till men ändå tittar in i kameran, som bilderna blir bra. Som den här... det finns närvaro och lugn.
Jag kan hjula!!
Jag kan kullerbytta!!
Lite hjälp behövs för små fötter.
Busiga syrran.
Mysiga familjen!!
Plötsligt vill INTE lillasyster vara med mer. Då får jag ta kort på dem som ställer upp.
Vi avslutar med lite mammagos och återkommer med fler bilder när kusinerna har ankommit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar