Novemberfärger.

Det här var årets sista fotografering. 2014 alltså. Det var november och egentligen skulle allt ha varit grått och mörkt. Men så var det ju inte. Så blir det inte med barn. Då blir det färg. Även om det är november. 

Och med två av de gosigaste ungarna. Så mjuka och fina. 

Och förstås med springiga ben.

Lite magpirr måste ju få vara med också. Även i november.


Tårarna. Alltid krokodiltårar. Alltid så fint att bli tröstad. Den där kärleken.


Mysmamma kan även vara busmamma. Förstås.



Så. Himla. Söt.

Och den här då?! Så. Jädra. Söt.  

Lycka är att kunna sitta. Med mjukt runtomkring. Och händer som är beredda.  

Pappamys.


Hela familjen tröstar, blåser och torkar tårar.

Family of four.

Yttepyttigt.


Det är nu jag får plocka fram den nedpackade kameran igen. Det var dags att åka hem. Men så går det liksom inte att sluta.

Efter lite paus kom vi in i andra andningen...




Och slog klackarna i taket.

Åh, jag ääääälskar verkligen att fota barn!!! Och deras mammor och pappor i samspelet. Jag sitter ofta och fnissar när jag redigerar och bloggar. Älsk på det.