Traktorpojken.

Den här lilla godingen alltså. Så otroligt söt. Bestämd. Gosig. Allvarlig. 

 Den lilla favoritleksaken.

Den lite större leksaken. Som han kämpade med den här. Drog. Pillade loss släpet. Blev frustrerad när släpet inte var lika lätt att sätta på igen. Fick hjälp med att sätta på släpet. Pillade loss släpet. Frustrerad när traktorn var svårstyrd. Lycklig när den rullade så lätt. Stolt.

 Vi hittade fina stenmurar att klättra på och undersöka.

Det var en av de där fina septemberdagarna. Fantastisk dag faktiskt.

Sa jag att han var söt? Typ sötaste!

Vad är det med ungar och solglasögon? Det blir liksom bara så bedårande.

När energin tryter är det bra med mellis. Färska björnbär funkar finfint.

Lilla fina familjen.

Mammamys.


Pappabus.

Alltså. Ungen. Helt galet fantastisk. :)

En pojke i ett träd.

På väg för att upptäcka den stora världen.

Vi lämnar honom där. På väg. Men ändå i nuet. Med förmågan att förundras över en pinne eller en traktor i plast...